OSA I / DEL I - Helsingin yliopisto

publicité
Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta
Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten
RANSKALAINEN FILOLOGIA /
FRANSK FILOLOGI
Valintakoetehtävät 2006 / Urvalsuppgifter 2006
(Kotimaisten hakijoiden koe / Detta prov är för inhemska sökande)
Valintakokeen vaatimukset ja kokeen luonne: / Fordringar och provtyp:
1) Etudes de français: approches et aspects. Recueil édité par Eva Havu et Juhani Härmä.
Publications du Département des langues romanes 13, Université de Helsinki.
2) Boileau-Narcejac: Sueurs froides (D’entre les morts). Gallimard, coll. Folio policier.
Valintakokeessa edellytetään ranskan peruskieliopin ja -sanaston hallintaa sekä kykyä omaksua ja
analysoida ranskankielistä tekstiä. Koe muodostuu näitä taitoja testaavista tehtävistä: kielitaitoa
mittaava osa on käännös suomesta tai ruotsista ranskaan (0-4 pistettä) ja muita taitoja mittaavassa
osassa on luettuihin teoksiin pohjautuvia tehtäviä (suomeksi/ruotsiksi ja ranskaksi; 0-6 pistettä).
Kokeen kummastakin osasta on selvittävä hyväksyttävästi. Osa on suoritettu hyväksyttävästi, jos
sen enimmäispistemäärästä on saatu vähintään puolet. Kokeen kokonaispistemäärän on kuitenkin
oltava vähintään 5,0.
I urvalsprovet fordras att sökanden behärskar det franska språkets grundläggande grammatik och
ordförråd samt har förmåga att tillägna sig och analysera franska texter. Provet består av
uppgifter som testar den sökande i dessa avseenden: språkkunskaper mäts genom en översättning
från svenska eller finska till franska (0-4 poäng) och andra kunskaper genom uppgifter som
baserar sig på de lästa böckerna (på finska/på svenska och på franska; 0-6 poäng).
Sökanden måste få godkännbart resultat i provets båda delar. Delprovets resultat är godkännbart
om sökanden får minst hälften av maximipoängen för den delen. Sökandens sammanlagda
poängtal måste dock vara minst 5,0.
Koetehtävät: / Provuppgifter:
OSA I / DEL I
TRADUISEZ EN FRANÇAIS le texte ci-dessous.
Respectez les instructions suivantes, faute de quoi des points vous seront enlevés :
1. N'écrivez pas dans la marge.
2. Traduisez tout le texte.
3. Donnez une seule traduction du texte.
4. Ne coupez pas les phrases du texte original.
5. Ne laissez pas de mots en finnois/suédois.
Milla kertoo:
Vuonna 2003, 22-vuotiaana, kun olin jo opiskellut yliopistossa kolme vuotta, halusin lähteä
ulkomaille täydentämään1 opintojani. Pohdittuani useita mahdollisuuksia valitsin lopulta Pariisin
läheltä erään yliopiston, josta ystäväni olivat minulle puhuneet. Vaikka monet nuoret haaveilevat
opinnoista ulkomailla, he kuitenkin miettivät, onko liian vaikea käyttää vierasta kieltä opinnoissa.
Minäkään en tuntenut itseäni täysin varmaksi. Olin kuitenkin opiskellut jonkin verran ranskaa
lukiossa ja käynyt myös joillakin ranskan kursseilla yliopistossa. Ajattelin siis hallitsevani 2 kielen
perusteet.
Aluksi oli väsyttävää elää ympäristössä, jossa ei koskaan voinut käyttää äidinkieltään.
Usein olisin halunnut, että poikaystäväni tulisi käymään Pariisissa. Pyysin jopa vanhempiani
maksamaan hänen matkansa tai ostamaan minulle paluulipun. He vastasivat minulle, etten saanut
antaa periksi3 niin helposti. Onneksi sain jo ensimmäisten viikkojen aikana uusia ystäviä. Kun
käytin koko ajan ranskaa heidän kanssaan, opin nopeasti sekä puhumaan että kirjoittamaan
paremmin.
Vuosi sujui kuitenkin lopulta hyvin. Olen nyt ollut kotona kaksi kuukautta ja suunnittelen
jo uusia opintoja, ehkäpä Belgiassa tai Kanadassa tällä kertaa.
1
täydentää > compléter
hallita > maîtriser
3
antaa periksi > abandonner
2
Milla berättar:
År 2003, när jag var 22 år, då jag redan hade studerat tre år på universitetet, ville jag åka
utomlands för att komplettera1 mina studier. Efter att ha funderat på flera möjligheter, valde jag till
slut ett universitet i närheten av Paris som mina vänner hade talat med mig om. Trots att många
ungdomar drömmer om att studera utomlands, undrar de ändå om det är för svårt att använda ett
främmande språk i studierna. Inte heller jag kände mig helt säker. Ändå hade jag studerat litet
franska i gymnasiet och även gått på några kurser i franska på universitetet. Jag tyckte alltså att jag
behärskade2 grunderna i språket.
I början var det tröttsamt att leva i en omgivning där man aldrig kunde använda sitt
modersmål. Ofta skulle jag ha velat att min pojkvän skulle komma på besök till Paris. Jag bad
t.o.m. mina föräldrar att betala hans resa eller att köpa en returbiljett åt mig. De svarade mig att jag
inte fick ge upp 3 så lätt. Lyckligtvis fick jag redan under de första veckorna nya vänner. Eftersom
jag hela tiden använde franska med dem, lärde jag mig snabbt både att tala och att skriva bättre.
Till slut gick året ändå bra. Nu har jag varit hemma i två månader och planerar redan nya
studier, den här gången kanske i Belgien eller Kanada.
1
komplettera > compléter
behärska > maîtriser
3
ge upp > abandonner
2
OSA II / DEL II : Questions théoriques
Répondez en français, en finnois ou en suédois.
NB. N’oubliez pas que vos réponses doivent se baser sur le contenu des ouvrages au
programme de l’examen d’entrée.
1.
a) Pour chaque phrase de l’extrait de texte ci-dessous, indiquez le point de vue. (Qui
voit? Qui parle?)
b) Expliquez votre choix.
Gévigne descendit. Il se retourna deux fois pour agiter la main. Flavières rentra, se pencha à
la fenêtre. Il vit une immense voiture noire qui se détachait du trottoir et glissait vers le
carrefour… Madeleine !… Il aimait ce nom un peu dolent. Comment avait-elle pu épouser ce
gros homme ? Parbleu, elle le trompait. Elle lui jouait la comédie. Gévigne méritait d’être
trompé. À cause de ses allures de richard, de ses cigares, de ses bateaux, de ses conseils
d’administration, de tout ! Flavières détestait les gens trop sûrs d’eux-mêmes. Et pourtant il
aurait donné n’importe quoi pour posséder un peu de leur assurance.
Boileau-Narcejac: Sueurs froides. Paris, Gallimard, 1996, p. 26.
2.
La répétition comme procédé de cohésion. Illustrez votre réponse avec des exemples tirés
de l’extrait de texte ci-dessous.
NB. Votre réponse doit être un texte structuré en paragraphes.
Flavières referma le dossier, allongea les jambes et joignit les doigts... La
maladie de Madelaine ! Vingt fois par jour, il se posait ce problème. Vingt fois par
jour, il examinait, une à une, dans sa tête, les attitudes et les paroles de Madelaine,
les faisait défiler comme des fiches de police, les scrutait, les comparait avec une
attention maniaque. Madelaine n’était pas malade, et pourtant elle n’était pas tout à
fait normale. Elle aimait la vie, le mouvement, la foule, elle était gaie, parfois même
pétulante ; elle avait beaucoup d’esprit... En apparence, elle était la plus enjouée des
femmes. Cela, c’était son côté lumineux, solaire. Mais il y avait l’autre côté, le côté
nocturne, mystérieux. Elle était froide, non pas égoiste, calculatrice... Froide en
profondeur, indifférente, incapable de vouloir et de se passionner.
Boileau-Narcejac: Sueurs froides. Paris, Gallimard, 1996, p. 57-58.
3.
Lisez l’extrait de texte suivant et répondez aux questions 3a) à 3f) .
–On rentre, patron ? demanda le chauffeur.
–Oui, on rentre.
Et, quand le taxi eut commencé à rouler, il eut la certitude, en voyant, par la vitre
arrière, s’éloigner le clocher, que le passé, lui aussi, reculait, disparaissait pour toujours
au tournant de la route. Il ferma les yeux, somnola jusqu’à Paris.
L’après-midi, ce fut plus fort que lui : il se rendit chez le docteur Ballard et lui
raconta son histoire, comme à un confesseur, en se gardant seulement de prononcer le
nom de Gévigne et de parler des suites judiciaires du drame. [...] Il pleurait presque,
tout en parlant.
–Au fond, dit le psychiatre, vous la cherchez encore. Puis vous refusez
d’admettre qu’elle est morte.
–Ce n’est pas exactement cela, protesta Flavières.
Boileau-Narcejac: Sueurs froides. Paris, Gallimard, 1996, p. 115.
3a) Cherchez deux verbes différents à construction transitive indirecte.
ligne
verbe à construction transitive indirecte
3b) Cherchez deux verbes différents à construction intransitive.
ligne
verbe à construction intransitive
3c) Cherchez deux déterminants différents. Donnez aussi le mot qui suit le déterminant.
ligne
le déterminant et le mot suivant
3d) Cherchez un groupe nominal qui est complément circonstanciel.
ligne
groupe nominal complément circonstanciel
3e) Cherchez un groupe prépositionnel qui est complément de nom.
ligne
groupe prépositionnel complément de nom
3f) Cherchez une phrase complexe et copiez-la ici :
_______________________________________________________________________
_______________________________________________________________________
_______________________________________________________________________
4.
Le français classique. Dans votre réponse, vous présenterez les caractéristiques de ce
qu’on appelle ‘le français classique’ainsi que les faits et personnages marquants pour
cette période de l’évolution du français.
NB. Votre réponse doit être un texte structuré en paragraphes.
5.
a) Exposez les principes de l’analyse contrastive. Restez sur un plan général : ne faites
pas référence à une langue particulière.
b) L’analyse contrastive dans le domaine de l’enseignement des langues étrangères.
Dans votre réponse, vous présenterez l’utilité de cette approche et les raisons pour
lesquelles elle a été contestée.
NB. Votre réponse doit être un texte structuré en paragraphes.
© Humanistinen tiedekunta, Helsingin yliopisto
Téléchargement